Mannen som orsakade smärta

admin Stefan Salmonsson 2017-03-15
Mannen som orsakade smärta

”1 Krön  4:9-109 Men Jabes var mer ansedd än sina bröder. Hans mor gav honom namnet Jabes,”för jag har fött honom med smärta”, sade hon. 10 Jabes ropade till Israels Gud och sade:”O, att du ville välsigna mig och utvidga mitt område och låta din hand vara med mig! O, att du ville göra så att jag slipper olycka och smärta!”Och Gud lät det ske som han bad om.”
Han fick namnet Jabes eftersom han föddes i stor smärta, namnet Jabes betyder ”han som orsakar smärta”. Vi ser hur detta lades på honom redan från början, orättvist kan tyckas. Han hade inte bett om att födas, han gav inte sin mamma smärta med avsikt. Jag tänker på hur denna berättelse speglar många människors liv. Någonting läggs på deras liv, ett namn, en prägel en identitet. 

”Här kommer han som orsakar smärta” , bara genom att höra sitt namn blev han påmind om detta. Hur lätt hade det inte varit att falla in och ge efter för namnet som givits honom? Jag tänker på alla dom som blir en självuppfyllande profetia genom det som uttalas över dom. ”Du kommer aldrig att lyckas” ”du skapar bara problem” ”du duger inte till någonting”. Eftersom alla kallar mig för detta kan jag lika gärna bli det dom säger………..

Jabes valde en annan väg, han ropade till Gud! O, att du ville välsigna mig, tänk vad mycket smärta som låg i det O;et, så många negativa erfarenheter knutet till hans namn. Istället för att vända detta inåt eller utåt mot andra så vände han sig uppåt till den Gud som aldrig kallar någon för ett problem eller en som orsakar problem. Jabes valde rätt väg, han vände sig till en nådefull och barmhärtig Gud som förstod vad som låg i O;et. 

Jabes bön var en bön om befrielse från människors begränsande effekter, han bad om välsignelse istället för den förbannelse han blivit utsatt för. Han bad också om befrielse från de begränsningar som livet hade gett honom, ”att du ville utöka mitt område”, han ville ut ur fångenskapen som hans historia hade satt honom i. Han fortsätter frimodigt om beskydd från olyckor och att Guds hand skulle vara med honom. 

Man kan tycka att Jabes bön var självcentrerad och egoistisk, allt verkade handla om honom. Men du förstår, vi har en Gud som bryr sig och som vill hjälpa oss när vi vänder oss till honom. Jag tror inte att Jabes liv framåt blev ett självcentrerat och egoistiskt liv, Nej när hans behov blev fyllda och han inte längre var trängd och instängd i av det namn andra lagt på honom, då kunde han bli en välsignelse för andra såsom han själv hade fått uppleva Guds underbara välsignelse över sitt liv. 

Det är svårt att vara generös och välsignande när man själv är bunden och trängd, men när friheten och utrymmet finns där, då är det mycket lättare att leva ut och bli en välsignelse.

Gud lät det ske som han bad om” 

Min vän, jag uppmuntrar dig till att be som Jabes bad, var frimodig i din bön. Du har en Gud som lyssnar uppmärksamt på din bön, vänd ditt O till honom och du skall få se vilken underbar Gud du har! 

❤Stefan